Den 21/1 lanserade äntligen hameburgekedjan MAX sin nya Grren-familj och där med femdubblade sitt utbud av gröna alternativ. JIPPI säger vi som föredrar vegetariska alternativ, men också de veganska! Att en hamburgekedja tar ett steg längre för att öka alternativ inom vego!

Jag var själv och smakade en av burgarna under premiären, och MAX översträffade mina förväntingar. Att MAX, en hamburgekedja som knappt har sysslat med vegitariskt innan, lyckats så bra. Det jag däremot har börjat frågesätta är priserna. Att alla hamburgare går på samma pris.

På max idag fnns det olika prisklasser (såklart) men varför finns hela Green-familjen på den dyraste prisklassen, näst efter Grand Deluxe-menyerna?

Jag tycker inte att man ska få betala dyrare bara för att man väljer vego! Tycker du? Jag tycker att det ska finnas olika prisklasser inom Green-familjen för att få göra ett val som vegetarian/vegan!

 

I fredags blev det klar att Gina Dirawi ska bli årets julvärd för SVT. Ett hedersuppdrag skulle man kunna tycka. Inte långt efter att nyheten hade gått ut började kritiken och hatet att odla och sprida sig över den svenska median. Anledning: Gina Dirwani är inte svensk.

Detta är någonting som får mig som svensk medborjare att fyllas med skam, ännu mer när stark kritik kommer från ens egen kommun. Vi får dock inte glömma att det är SD:are som är gnistan till detta hat. Kommentarer som "Nästa Jul med den här utvecklingen blir det förbjudet att äta skinka!" och "jag tycker det känns som att SVT försöker sudda ut våra traditioner" är rent rasisthat. Att säga att vi ska behålla våra traditioner som att bara ha svenskar som julvärdar är lögn. Har alla glömt vem som var årets julvärd 2005 - Blossom Tainton?

Äta julskinka är det inte alla som gör. Det kan bero på allergi, smak, val, religion m.m. Detta är någonting som måste respekteras. Julskinkan är inte själva poängen med att fira jul. Poängen med julen är att vi ska ta hand om varandra, känna medkännsla, någonting som SD:are inte har.

 

Värden har blivit omskakad. På knappt 10 månader har Paris upplevt två terrordåd. IS har tagit på sig ansvaret för båda attackerna. Sammma dag som terrordåden var i Paris pågick även ett annat terrordåd, men längre bort i värden. Kenya fick vara med om en skottlossning på ett universitet. I detta massmord blev dödsiffran 147 människor. I Paris spekuleras dödsiffran fortfarande men man tror på ca 129 människor. Båda händelser är terrordåd, båda lika allvarliga. Dock har terrordådet i Pais fått mycket större publicitering än de i Kenya. Medians uppgift är att granska och upplysa, men man har fortfarande valt att ge Paris större publicitet. Media är förvrängt och de saker som publiceras är bara de som folk vill läsa. Media anpassar sig idag till läsarna, även när det gäller värdsnyheter. Detta är falks solidaritet. Kenyas terrordåd borde upplysas lika mycket som de i Paris. Internet-sidor som Facebook och Youtube lägger ut frankrikes flagga för att uppmärksamma terrordådet i Paris, men vart är Kneyas flagga, Syriens flagga och alla falggor för resterande oroliga länder? Allt ska uppmärksammas, oavsätt land.

Man brukar säga att dagens bloggare är som de gamla grekerna, stressade, ständigt strövande efter nya ideér. Mycket skrivs men bara en bråkdel sticker ut och uppmärksammas. Jag har ofta kommit och gått i bloggvärlden. Jag älskar att skriva om sakerna som finns i mitt huvud men efter ett tag slutar jag, känner att dagens bloggande inte är något för mig. Detta ytliga, strävandet efter uppmärksamhet.

Jag ska försöka igen, denna gång med en annan synvinkel. Detta ser jag inte som en blogg, utan en tankesvägg. Ett långt ark om mina tankar och funderingar, åsikter och ideér, uplevelser och saker som enligt mig borde uppmärksammas i samhället.